Morlanda Säteri

Historia

Här kan du läsa en mycket kortfattad text om Morlandas historia. Längre ner på sidan handlar det om några av gårdens gamla hus och om våra tre spöken. Du som blir intresserad och vill veta mer kan läsa vår bok. En bok om Morlanda Säteri utkom 2014 på Bohusläns museums förlag. Uppgifter om pris och hur du beställer boken finns på förstasidan på denna hemsida.

Morlanda har en lång historia

Den förste kände ägaren, Jon Darre levde i slutet av 1300-talet.

1525 köptes gården av riksrådet Vincent Lunge. Hans dotter Blanceflor gifte sig med den danske adelsmannen Daniel Bildt. Detta var början på en 350 år lång ägarepok för familjen Bildt, utan att gården var fideikomiss.

1881 köpte skeppsredare Johan Sanne från Uddevalla Morlanda på exekutiv auktion och hans son Gunnar var ägare fram till 1954 då svärsonen Bertil Thorburn övertog egendomen. Sedan 1975 äger sonen Jon Morlanda Säteri.

Patronatsrätt
1648 erhöll Morlandas ägare Patronatsrätt. Det innebar att ägaren fick tillsätta kyrkoherde, på den tiden nog så värdefullt. Han fick också uppbära kyrkotionde och under de verkligt stora sillperioderna kring 1800 gav detta stora inkomster till patronus. I gengäld skulle han underhålla kyrkan – hålla henne ved like og magt.


AbrahamgustavMannen på bilden är Abraham Gustaf Bildt som ägde gården under de stora sillperioderna. Han gjorde mycket gott både för gården och bygden.

Patronatsrätten upphävdes genom allmän lag 1922. Gunnar Sanne var den siste patronus i landet som utnyttjade denna säregna möjlighet då han tillsatte sin svåger John Rehnberg. 1916 lät han också renovera Morlanda kyrka med egna medel.

Gyldenlöwefejden
1675 bröt Gyldenlöwefejden ut. Morlandas ägare valde att stödja upproret och svek därigenom sin svenske kung Karl XI. När Gyldenlöwe led ett svidande nederlag vid Bohus, togs Morlanda ifrån familjen Bildt. Karl XI gav gården som förläning till generalmajoren H.G. Mörner. Historien berättar att Mörner blev så illa mottagen av gårdens folk att han skrev till sin kung och betackade sig för slik förläning och fick istället Esplunda egendom.

Vid freden i Lund 1679 fick Bildtarna tillbaka Morlanda. De behövde aldrig flytta härifrån men ännu i vår tid finns det en grevlig ätt Mörner som skriver sig af Morlanda.

Stormaktstid
1660 upprättades en jordabok. I den kan man läsa att Morlanda en gång var mycket stort. Förutom de fyra huvudgårdarna Morlanda, Ströms Säteri vid Lilla Edet, Stora Wrem i Fjällbacka och Kåröd på östra Orust omfattade ägorna totalt 144 mantal. (Idag utgör Morlanda idag 3.5 mantal vilket motsvarar cirka 700 ha.)

Under den svenska stormaktstiden ägdes praktiskt taget hela Bohuslän av tre familjer: Ascheberg, Huitfeldt och Bildt. Den reduktion Karl XI genomdrev under senare delen av 1600-talet ändrade ägareförhållandena radikalt och även för Morlandas del innebar det en stor arealminskning.

Benämningen säteri härrör från 1600-talet och angav att gården var sätesgård för en större jordägare – det var där han eller hon bodde. Med benämningen följde även en viss skattelättnad. Kring säteriet ritades en frihetsmil upp och inom milens område gällde skattelindring till kronan. Det bildades många säterier under den svenska stormaktstiden. Följden blev att kungen förlorade stora inkomster och i slutet av 1600-talet upphävde Karl XI många förmåner som var knutna till sätesgårdarna. Idag återstår endast den vackra och säregna benämningen.

Huvudbyggnad från 1600-talet

Morlanda Corps de logi 1880

Morlanda Corps de logi 1880

År 1675 var naturen på Orust karg – en skallig ö som det sades i folkmun. Människorna hade häxprocesserna i Mollösund i obehagligt färskt minne och ön var ockuperad av norrmän. Den norske ståthållaren Gyldenløve ville återföra Bohuslän till det dansk-norska riket. Sveriges kung hette Karl XI och på Morlanda härskade Knut Bildt. Hans rika och mäktiga mamma Dorothea Bielke hade nyss dött, så med ärvda pengar på fickan och en tro på att Bohuslän skulle bli befriat från Sverige, satte han sin plan i verket. Han började bygga en ny huvudbyggnad – ett corps de logi – på Morlanda Säteri.

Knut Danielsson Bildt ägde Morlanda tillsammans med sin hustru Inger. Det är ingen som vet hur lång tid det tog att bygga huset. Det finns heller ingen dokumentation över hur det såg ut när det var färdigt. Men en utredning som gjordes av länsantikvarien 1979, tyder på att hela huset byggdes i en följd, så när som på de små tillbyggnaderna på gavlarna.

Byggnadsstilen är tidsenlig, klassiskt karolinsk, med det höga, valmade taket som kännetecken. Huset är timrat av liggande kärnfura som drivits med mossa. Klädseln är stånde träpanel som troligen var rödmålad från början. Sin grå-beige färg fick den i början av 1800-talet.

På taket ligger holländskt glaserat tegel och på husets baksida är originalteglet kvar. Teglet beställdes till Karl Gustaf Wrangel på Skokloster men av okänd anledning hamnade ett parti här på Morlanda. När taket reparerardes 1957 lyckades man få tag på nytt holländskt tegel – från samma tegelbruk som tillverkat de ursprungliga pannorna. Man hade levererat ett parti tegel till en reparation på Skokloster och även denna gång blev en liten del över. På detta sätt fick Morlanda taktegel från Skokloster vid två tillfällen, med nästan 300 års intervall.

Huset är renoverat i olika omgångar på 1900-talet. Idag är byggnaden fullt modern.

Rumsindelningen är i stort sett ursprunglig och två kakelugnar från 1700-talet finns bevarade. Vid en restauration 1919 tog man fram väggmålningar från 1700-talet, gömda under sju lager tapeter.

Flyglar och äppelbod

Flygelbyggnaderna byggdes i början av 1800-talet, av Abraham Gustav Bildt. Den södra flygeln fungerar som bostadshus och i den norra finns gästrum och mangelrum. På väg ned till trädgården ligger en röd byggnad – Äppleboden. Fram till 1950 fanns det en stor fruktträdgård på Morlanda och frukten förvarades i denna stuga. Järngallrena framför de små fönstergluggarna sattes upp för att förhindra stölder.

Magasin

Gårdens gamla spannmålsmagasin står på trästolpar. Dessa är huggna i en form som liknar svampar, för att förhindra råttor att komma åt den värdefulla säden. I gamla tider kunde man även hissa upp yttertrappan. Byggnadens bottenvåning är från 1746 medan de två andra våningarna byggdes på i mitten av 1800-talet. Numera lagras ingen spannmål i huset men ända fram till 1951 bar man 100-kilossäckar på ryggen upp till tredje våningen.

Morlanda har tre spöken


hedryttarenDet mest omtalade spöket är Hedryttaren. I verkligheten hette han Daniel Knutsson Bildt och dog 1651. Historien berättar att han försvor sig mot en ovän genom att yttra: Är du i himlen när jag kommer dit så rider jag till Morlanda hed på min hingst Kopparnäbb och betar gräs. Därmed hade han svurit bort sin själ och som straff rider han för evigt fram och tillbaks på heden under mörka nätter…

Ett annat spöke kallas stygge översten. Didrik Bildt var militär och chef för Bohus bataljon. Under finska kriget 1788-89 blev han så illa skadad i benet att man tvingades amputera det. Med träben och käpp bodde han i många år hos sin bror i Morlanda corps de logi. Det berättas att han blev mycket elak och när han nattetid hade ont i sitt amputerade ben gick han runt i huset med träben och käpp och stönade högt. Det händer att människor än idag hör ljuden av hans nattliga promenader.

Maria Margareta Kloth levde och verkade på Morlanda under 1800-talets första hälft. Hon var gift med Abraham Gustav Bildt och tillsammans har de gjort sig kända som ett redbart och dugligt ägarpar på Morlanda. I folktraditionen har hon rykte om sig att vara en mycket sträng och bestämd kvinna. Under den koleraepedemi som härjade i Bohuslän vid den här tiden, insjukande hon hastigt och avled efter 3 dagar. Året var 1839. Efter sin död uppenbarar hon sig som Vita frun. När det stundar viktiga händelser, bröllop, begravningar eller stora fester, vakar hon över förberedelserna och ser till att silvret är putsat och linnet ordentligt manglat.