Morlanda Säteri

Mat till de vilda

Nu blommar viltåkern
Nu hälsar vi rådjuren välkomna till viltåkern - ett gott alternativ till rosenknoppar och annat som ska pryda trädgården. Foto: Henrik Thorburn

Bäst vore om de stannade i skogen. Foto: Henrik Thorburn

Visst är det fantastiskt med vilda djur i vår Herres natur. På Morlanda har vi både rådjur och hare och någon gång emellanåt älg – i trädgården!

Rosenknoppar och tulpaner är välsmakande och små träd och prydnadsbuskar fungerar utmärkt när råbockarna vill feja och markera revir. Men mycket blir skadat och förstört. På prov har vi nu anlagt en viltåker i kanten till den stora ekparken och meningen är att djuren skall låta sig väl smaka där i stället för i trädgården. I fröblandningen som nu frodas ingår bland annat foderraps, ängssvingel, honungsört, vitklöver, cikoria och senap. Det låter väl gott…?

Den växt som förbryllat många är den blå blomman som dominerade viltåkern i somras. Det är honungsört – en av de värdefullaste växterna för bin. Olssons frö skriver på sin hemsida:

Ettårig växt som används som gröngödsling och fånggröda. Mycket bra biväxt, nektarleverantör (4) och medelmåttig pollenleveratör (2). Snabbväxande och konkurrenskraftig, blir 40–70 cm hög. Dagsneutral och kan därmed sås i flera omgångar från tidig vår till juli. Ger lång sammanhängande blomning, 4–6 veckor. Sådd-blomning 8–10 veckor. Radavstånd 15–25 cm. Honungsört är mörkergroende och därför skall fröna myllas ner 1–2 cm. Bör putsas efter blomning för att undvika självsådd. Fryser bort under vintern. Saknar släktskap med nyttoväxter.
Honungsört. Foto: Berit Thorburn

Honungsört. Foto: Berit Thorburn